Ortsnamn och platsnamn 

Sedan urminnes tider har människan namngett olika platser för att kunna kommunicera och navigera, men varför har vi valt att nämna platser till vad dem heter? Varifrån kommer namnen, och vilka sorters namn på platser finns det?

Platsers namn

I Sverige och i hela Europa så har man många liknande sätt att nämna platser. Dels har man gamla platser med namn som går tillbaka långt tillbaka, som t.ex. Gävle, och så har vi döpta platser där man i ”modern” tid givit platsen ett namn, till exempel Gustav Adolfs Torg i Stockholm, där man har tvingat på platsen en mening.

Gävle

I fallet Gävle, så finns det många teorier till varför orten heter just Gävle. Språkforskaren Johan Nordlander skriver i en uppsats från 1913 att ”namnet Gävle bör sammankopplas med substantivet gavel, som när ortnamnet bildades betydde utskjutande udde, kortända av en ö eller brant bergvägg”. 1432 är den första gången då Gävle nämns i skrift, Gefle eller Geffla. Den gavel han syftar på är platsen där Gavleån skär igenom Tolvforsåsen, som ligger strax nordost om skogskyrkogården. Där ligger även ett av Gävles äldsta järnbruk, vilket alltid varit ett historiskt kännetäcke för Gästrikland. I Gävle ser man ett tydligt exempel där staden har fått sitt namn naturligt på grund av de geografiska kännetäckena. Man kan även se hur namnet har förändrats men man kan fortfarande se spåren av det gamla Gävle, främst i Gävles populäraste dagstidning, Gefle Dagblad. Tidningen grundades 1895 och har fortfarande den gamla stavningen. Samma sak gäller för Gefle IF, stadens största idrottsklubb, som grundades 1882. På slutet av 1800-talet och början av 1900 så hade förändringen av uttalet förändrats så pass mycket att det hade gått från Gefle till Gäfle. Det här orsakade en debatt och år 1903 så beslutade Gävle stadsfullmäktige att hålla fast vid "stadens gamla hedervärda namn Gefle och upptaga kampen mot det nymodiga Gäfle”. Här kan man direkt se hur dåtidens starka nationalistiska politik speglar igenom och tar direkt över kontroll över språkbruket och att man i beslutet vill hålla kvar mot det gamla och fina. Detta ledde dock till en mindre kontrovers då all post till adresserade till Gäfle Dagblad återsändes.

Gustav Adolfs torg

Sedan har vi namngivna platser. De kan man se över hela världen i princip alla kulturer. Platserna har ofta blivit namngivna för att ge oss ett intryck eller en känsla. Ett svenskt exempel på det är Gustav Adolfs torg. Torget fick sitt nuvarande namn år 1805. Innan hade torget hetat både Malmtorget och Norrmalmstorget, på grund av att det var ett centrum för handel i Stockholm, och en infartsplats mot staden norrifrån. Ordet malm kommer från ordet mala. Betydelsen malm (stadsdel) är för att man ofta tvingades att mala ner sten för att kunna bygga. Därutav kom namnet Norrmalm

Namnbytet är en direkt effekt av nationalismen som präglat 1800-talet. Det var även under den här perioden man tillförde den ikoniska statyn av Gustav Adolf, som avtäcktes 1796. Beslutet om namngivningen av platsen har här ingen språklig betydelse, utan det är ett politiskt beslut. Betydelsen som den här namngivningen har är ju att inspirera svenskar hur mäktigt Sverige är, och att visa hur starka vi var under storhetstiden. Man har valt Gustav II Adolf eftersom han var ”en äkta svensk hjälte, som stred för fosterlandet och stupade för det”. Det har efter det alltid varit en symbol för makten i Sverige, och många protester och upplopp har utspelat sig på platsen. Platser som Gustav Adolfs torg kommer kanske alltid byta namn beroende på vilken politik som förs. Ett perfekt exempel är riksdagsledamöternas Valter Mutt (Mp) och Annika Lillemets riksdagsmotion ”Fred, frihet och tolerans i stället för krigarkungar i centrala Stockholm” (Motion 2012/13: Kr316), där de föreslår att man borde förändra torget och andra liknande monument i Stockholm mot monument som ” som signalerar de värden vi nu värnar och värderar i vårt samhälle. Uttryck för fred, tolerans, mångfald, frihet och solidaritet ska välkomna stockholmare och besökare från hela världen”. Här kan man återigen se samma sak hända igen.

 

I framtiden kommer kanske platser inte namnges efter hur de geografiskt har sett ut, utan vilka aspekter och intryck vi vill att man ska ta in, som att ryska partier pressar fram idéer om att Volgograd ska döpas tillbaka till Stalingrad för att man vill att Ryssland ska framstå som ett starkt och kraftfullt land. Man vill att folk ska känna respekt och fruktan över Ryssland efter hur hårt ryssarna kämpade för Stalingrad. Vi kan se en förändring hur platsnamn har namngivits, och möjligtvis en internationell trend. Vad som mer kan nämnas i framtiden återstår att se.